Torsdag - Herdbound issues...

Tog mig ut på en jättemysig tur tillsammans med alla hästarna och människorna i stallet igår kväll. Anade inte hur intressant turen skulle bli när jag bestämde mig för att låta de andra avvika och att Ebba och jag skulle ta en annan väg hem. De promenerade och jag red så jag ville ta vägen genom skogen. Men oj, vilket liv det blev på lilla Ebbiluren! Hon gick till en början om än något ovilligt fram men så när hon förstod att vi skulle ta långa vägen genom skogen blev hon som förbytt. Haha..skogstokig. Jag satt av med detsamma eftersom jag kände hennes panik börja bygga upp.

Visst var det nu så, Ebba, kunde inte förlika sig med det faktum att det var bara hon och jag kvar. Visst vi är en liten flock hon och jag, i vanliga fall. Men ikväll fick jag verkligen bevittna hur mycket starkare banden är mellan hästen och flocken av sin egen art.

Hon trampade oroligt fram och gnäggade ihärdigt efter de andra. Hon ville nästan kliva över mig och hade jag inte försvarat min space så hade hon gjort det för hon ville hem med de andra och kanske framförallt kunna se dem. Så jag fick ta upp min energi för att matcha hennes och så började jag istället använda strategin sysselsätta henne. Så vi knixade och trixade och backade. Vi flyttade framdel både genom porcupine och driving. En längre bit fick hon yo-yo:a bakåt för att stanna sänka huvudet och börja slicka. Mitt lilla hjärta, som hon tänkte. Men hon blev RBI/RBE där i skogen till en början. Strategin att ge henne mig att tänka på fungerade väldigt bra tycker jag. Hon lugnade verkligen ner sig, till synes i alla fall. Såpass att hon här och där efter vägen ville rycka åt sig lite att äta.

Intressant detta scenario var ändå. Det säger ju en del om vår relation ändå. Men man ska väl samtidigt inte döma för hårt kanske. Hästflocken är som oftast starkare knutna till varandra än vad människa - häst kan bli, i alla fall med min nivå av savvy. jag får se till att bli bättre helt enkelt. Förtjäna mitt ledarskap :)

När vi var nästan hemma så gick jag in med henne i paddocken, släppte henne fri. Hon sprang då igen och fortsatt med höjt huvud och gnäggade efter de andra. Som svarade henne då och då. Tanken jag hade med att släppa henne var att testa om vi hade någon kontakt även om hon var orolig efter hästarna. Och visst, jag hade hennes uppmärksamhet, men det var liksom som att hon talade om för mig att, du saknar förmågan att få mig lugn och lita på dig just nu. Jag gjorde catching game för att se om hon kunde fokusera på mig istället för det andra. Detta lyckades ganska bra när jag väl gett det en stund. Så tog jag på henne hackamoret igen och började göra figur 8 eftersom såna mönster tenderar att ha en lugnande effekt. Och visst, det funkade. Hon kom ner med huvudet slutade gnägga och började slicka och blinka. Tack för att du visar mig dina tecken så tydligt Ebba! :)

Så kunde vi avsluta och gå hem. Ställde henne utanför stallet lös (som vanligt) och bad henne stå stilla, detta fungerade toppen. De andra hästarna hade kommit in så vi gick in och nattade med. Jag tror att Ebba var rejält trött såväl fysiskt som psykiskt igår kväll. Det var en liten resa hon gjorde kan man säga. Och jag med.
Tackar varje dag min kära häst för att hon lär mig något nytt, om mig själv, om hästarnas psykologi, om hennes horsenality.

More savvy wanted! Continous improvements - Good better best, never let it rest - get your good better and your better best!

Tisdag bjöd på en härlig promenad i skogarna...

..i Trolle tillsammans med
Josse, Lisen och Felix. Mysigt! Vi promenerade över en timme och uj så mysigt det var. Onsdag morgon tidigt i stallet, mockade och pysslade, gick även en kort promenad innan jobbet. Härlig start på dagen att rensa tankarna med något så underbart som för att fylla dem med som frisk luft och hästliv :)

Ebbas issues..

med bland annat transporten... en tröskel att överkomma..


En bild på Ebba i transporten från hösten 2009.

Bilden påminner mig om att lastträna mera. Eller rättare sagt, leka mer med transporten som inslag och redskap.

Ebba är inte särskilt sugen på att vara kring eller allra helst i transporten.
Hon visar betydligt bättre sidor nuförtiden (mindre stressad, mer LBI) men fortfarande kan hon liksom bli RBI när hon väl är där inne och så snart jag då utövar någon form av tryck (kvittar hur försiktigt och lätt fas 1 det än är) så får hon som en slags klaustrofobi ångest och panikkänsla, hennes uttryck ändras. Jag hinner nästan inte läsa hennes signaler innan dock (som säkert är flera) utan ser det först på att hon trycker sig eller tvingar sig bakåt och emot trycket om jag håller emot, samtidigt som hennes adrenalin går upp och huvudet höjs. Hennes blick blir helt annorlunda också beroende på om framdörren (luckan) är öppen eller stängd.
Så i sista steget då man ska stänga den så puttar hon frenetiskt på dörren som i desparation för att säga "stäng inte in mig".
Hon kan även visa stress och/eller frustration genom att skrapa med framfötterna och även släppa avföring.

Å andra sidan när jag väl har lastat henne och kört sen så kan hon ha kissat på transporten, och hon äter. Så det känns som om just när vi sedan rullar så är hon ganska lugn igen. Hon är inte otålig när man stannar vid rödljus heller utan står och äter.

De senaste dagarna har jag haft tillgång till en transport i paddocken (granngården använder sin väldigt mycket och ofta och hade den parkerad i paddocken) just för att öva att vara omkring den. Så vi leker runt den men borde göra det än mer känner jag.
När vi filmade senaste gången så lyckades jag leda in henne i Liberty. Hon stannar inte inne länge men hon går in i alla fall. Det är väl så man får hålla på, approach and retreat. Sen tycker jag att hon visar mer tendenser till att vilja slinka undan med, att hon testar alla knep hon känner till, som att åla sig och orma sig så att jag måste spela tennismatch med att flytta framdel resp. bakdel för att hålla henne rakriktad så hon är redo att kliva på transporten. I dessa lägen undrar jag om jag ska köra en ännu högre mindgame och göra henne så upptagen med övningar att hon ser det som en vilopaus väl värd att sträva efter att uppnå väl därinne i transporten? Det blir då istället en lugn plats där jag lämnar henne ifred.

Jag har många tankar och funderingar kring detta med lastning och transporten känner jag. Mycket utmanande psykologi i detta moment ser jag särskilt då jag inte vet hur hon varit lastad i alla år tidigare och hon är ju 22 år gammal. Om jag skulle bli mindre direkttänkande och målfokuserad med utan bara leker utan att försöka se just att hon ska gå in så kanske hon spontant ger det till mig. Måste prövas för att veta. Väl värt det! Spännande är det!

Får väl sätta något litet mål om någon kortare resa i sommar så vi inte stagnerar med själva rullmomentet också. Jag vill att min fina häst även accepterar transporten och omvärderar metallgrottan på hjul till en hästlimousin som kan ta henne på nya äventyr och grönare gräs på andra sidan kanske, hihi :)

Måndag kväll bjöd på mys och tisdag likaså

Spenderade en del tid hos Ebba i hagen igår måndags kväll, borstade av henne lite och så gick vi en kort promenad. Idag kväll gick vi en längre promenad i sällskap med Josse, Felicia och Felix. Supermysigt i skogen.:) Efter det lekte jag lite med Ebba online i paddocken. Imorgon blir det upp tidigt i ottan, släppa ut alla hästarna och fodra innan jobbet. Så då blir det enbart undemanding. Härlig mix av mer aktivitet samt mindre. Tror det är bra för både människa och häst.

Barbackatur i solskenet, våren visar sig från sin bästa sida :)

Min hjärtevän/partner och jag tog en fin tur i skogarna i Trolle idag :) Var nästan ute i 2 timmar och vandrade allt som allt. Gick och skrotade och myste runt djur och stall idag. Njöt av lugnet och solskenet. Lyx deluxe att kunna ha detta avbrott och kontrast till det annars så hektiska i livet och vardagen. Här nedan lite bilder från dagen. Lilla Skårs mysiga stallkatt Lufsen, Lilla Skårs fina hund Bosco och hästarna i hagen =)

En lyckad lördagskväll

Lyckades leka med glädje, spontanitet och uppfinnigsrikedom ikväll.
Vi hade "rapport" tror jag bestämt, dvs mental connection. Var riktigt kul att börja i liberty och trigga igång henne lite med varierande uppgifter. Göra det oväntade.
Ebba tycktes ha riktigt kul och vara inspirerad. Vilket gjorde mig inspirerad.
Gjorde alla 7 lekar i blandad ordning, figure 8 och weave med i Liberty.

Piedestalen besökte Ebba otaliga gånger och det var oftast på eget initiativ. Berömde hennes lekfullhet genom att hon fick gärna leka med piedestalen. Två fötter på, sen tre och nästan, nästan, nästan fyra.. men då gled två ner och två bak stod kvar.

Ikväll hade jag laddat pungslungan (eller vad de nu heter de där väskorna man kan ha på magen =D) med någon slags morotspelleterat godis och det blev en hel del sån beröm med. Uppskattat såklart! :)

Stick to me gick toppen, hon följer bättre och bättre mina kommandon om att öka farten, sakta ner och backa och allt oftare kan jag backa henne från zon 5. Även med savvy string runt bakbenen. Hon galopperar så snart jag tar upp min energi och galopperar i min kropp. Circling game fick vi till några varv men det är lätt hänt att jag tappar hennes uppmärksamhet där fortfarande. Men så har jag ju inte någon fin rundcorall heller utan använder mig av en 60x40 m stor paddock (tror jag måtten är).

Sen åkte 22 fots linan på och mera circling game, inga större problem nu att få henne cirla mig med engagemang och ansvar 4-5 varv i trav. Hon saktar ner bra på kommando med. Change of direction går inte toppen precis. Hon missförstår mig ideligen och ökar farten istället för att stanna upp och vända när jag tar stegen bakåt och sänder åt andra hållet. Där har vi att träna på.

Lyckades smita in ett moment med lek runt transporten med och nöjde mig idag med att hon skulle känna att det kan vara trevligt att kliva upp på "lastbryggan", så vi halvcirklade runt och så upp. Från höger till vänster och tvärtom. Gick så fint så.
Hon kände inte någon press från mig alls och såg därför ut som om det var världens naturligaste sak att göra. Vad intressant!

Summa summarum var det en toppenkväll :) Nöjd och glad och jag tror nog nästan att det var lika bra för Ebba som det var för mig.

Fredagsmys.. och så lite oväntad action :)

Kom till stallet lite sent på fredag kväll och kände mig inte helt okej på grund av en förkylning som smällt till i kroppen och knoppen. Så det blev det vanliga stalltjänstgörat och sen medans lilla hjärtat åt sin middagssmat så borstade jag och masserade henne. Det var blandade känslor av uppskattning jag fick till svar. Råkade killa henne på några ställen och hon både lyfte bakbenet åt mig och drog öronen bakåt och försökte driva bort mig. Jag blockerade och sen fortsatte jag lugnt och metodiskt. Hon accepterade.

Sen var jag bara med alla hästarna inne i hagen en lång stund och såg på dem när de åt och hur de föste undan varandra från respektive hö-hög.

Det är verkligen såå intressant att se hästars beteende mot varandra i sin flock. Man lär sig massor av att bara iaktta dem.

Ebba blev lite finputsad inför kvällen. Jag fick visa henne och ge henne undemanding time.

Sen hände något spännande. I och S hade bestämt sig för att ta ut de yngre hästarna ner till en stor hage längre bort. Ebba, Galant och Maxilla fick gå kvar. Oj oj vilket liv det blev på dem som var kvar. Särskilt på Galant. Han blev jätteängslig och började gnägga och ropa efter de andra. Ebba likaså inte sen att hänga på. De andra svarade några gånger. Plötsligt när jag står där i godan ro så hör jag ett förfärligt oväsen och emot oss kommer i full galopp Cherry och Berry helupphetsade. Det visade sig att Cherry hoppat över en ganska låg tråd i den stora hagen och Berry hakade på. De tyckte att de skulle vara med sin flock och inte ensamma i stora vida världen uppenbarligen.

Så nu skulle lilla jag stå och försöka samla in dessa hetsiga hästar och få in dem i hagen där jag stod igen. Lyckades få in en men den när den andra skulle slinka in så slank istället Galant ut. Oj oj.. en sån röra! =D
Vid det laget kom dock S gående mot mig och förklarade vad som hänt och fångade sen in Berry och Galant i en liten grushage där de gått in. Så fick alla snällt gå tillbaka och proceduren med två ut och tre kvar upprepades, denna gång med success.

Haha, kul med lite oväntad men spännande action på kvällskvisten sådär. Tur jag stannade kvar så jag kunde vara med och hjälpa också kanske :=)

Knowing where to be.. and what to do..

Lite bilder;
























Lilla Maxilla så go och rar, och oftast även godissugen :)